Jenny Biesèrt

Jag har tänk och tänk och tänk och inte är det något positivt heller, blir bara mer och mer förvirrad. Jag vet inte om jag skulle ha valt Texas istället för just nu känns det som det i alla fall trots att jag blev överlycklig när jag fick mailet från AFS i torsdags om att de letade värdfamilj till mig i västra USA. Egentligen fattar jag inte varför jag håller på att vela hela tiden för det finns ju inget jag kan göra åt det ändå men det är så sjukt, värsta berg- och dalbana, ena dagen över jag jätte glad över att jag valde att landa i Kalifornien och andra vill jag hellre landa i Houston. Maria hade det sjukt bra i Texas, men när hon sommaren innan var i Kalifornien hade hon det i och för sig det jätte bra oxå. Hmm, den biten hade jag glömt bort...blir lite mer positiv nu. ;) haha Jag har dessutom träffat en som har bott i San Diego och när jag berättade för honom att jag valde mellan att landa i LA eller Houston sade han direkt att jag skall ta LA. 
bbbllläää, ibland skall man bara låta bli att tänka... ;) uuuchh, jag skulle kanske ha tagit Houston. Måste sluta tänka nu. Det blir säker bra. ;) De flesta gånger blir det ju trots allt vad man gör det till, och mäniskorna borde ju inte skilja sig åt något särskilt beroende på de bo. USA!! I can't wait! ^^)